Lidgolw Butiker

Inget projekt ligger för långt bort från oss! Vi bygger vidare på erfarenheter och tillsammans med butiksnäringen i Norden. Då vi fortsätter att lägga grunden för ytterligare fler bra affärer.

Nedan följer listade storbutiker på orter i Sverige och Norge där LIDGOLW har haft full entreprenad sedan 2007.

  • Typ av platta
  • Terrazzo
  • Granitkeramik
  • Lägg sätt

    Golv i bruk

    Golvtypen var dominerande för alla keramiska beläggningar fram till 1950- talet. Den används numera för golv som utsätts för måttliga temperatur- och fuktvariationer och på betongunderlag där inga eller obetydliga kvarvarande krympnings- och långtidsdeformationer kan väntas. Exempel på underlag är gamla betongbjälklag, mindre golvytor och betonggolv på mark, äldre än ca sex månader. Golvunderlaget ska hållas fuktigt i två dygn före läggning. Lättflytande slamma av cement och vatten borstas in i underlaget omedelbart innan bruket läggs ut. Cementbruk blandas till jordfuktig konsistens, med VCT (vatten/cementtal) 0,36–0,4, och breds ut över ytan i ett jämntjockt lager, 40–50 mm. För cementbruk och -slamma rekommenderas lågalkalicement för att undvika risken för kemiska reaktioner som kan ge utfällningar. Ballastens korngraderering för brukstjocklek 50 mm ska ligga så nära den övre kurvan som möjligt. Vid tjocklekar över 50 mm ska bruket bredas ut i två skikt i omedelbar följd med komprimering av varje skikt för sig. Komprimering sker med skyffel, trampning eller efter plattläggning genom nedbankning med gummiklubba. Bruket ska ha en minsta medeltryckhållfasthet på 15 MPa. På hårt belastade golv, t.ex. med trafiklast på mer än 6 kN per hjul ska brukets medeltryckhåll- fasthet vara minst 20 MPa. Komprimering med särskilt vibrationsverktyg krävs normalt för att uppnå sådana värden. Innan plattorna läggs i det komprimerade bruket ska cementslamma bredas ut på bruksytan. För tätsintrade keramiska plattor (vattenabsorption E 0,5 %), exempelvis plattor av porslinskvalité, så kallad granitkeramik, ska cements- lamman vara anpassad genom att vidhäftningsförbättrande plastdispersion tillsatts. Cementbunden tunnskiktsfästmassa, modifierad med polymerer för förbättrad vidhäftning och deformationsförmåga, kan användas som alternativ till slamma. Över dilatationsfogar i byggstommen ska rörelsefogar utföras ner till under- laget. Fogen bottnas till underlagt med cellplast eller liknande upp till plattornas underkant och fylls med fogmassa anpassad till blivande påverk- ningar av trafikbelastning, kemikalier och temperaturvariationer. Vid större trafiklast än 6 kN per hjul bör rörelsefogen kantförstärkas med lämplig stålprofil.

    Golv i fästmassa

    Golvtypen används på golv där väsentliga deformationer på grund av krympning och nedböjning och/eller påverkan av stora fukt- och temperatur- variationer kan väntas. Exempel på användningsområden är golv i industrins produktionslokaler, storkök och liknande. Principen är att betongunderlag och läggningsbruk med plattskikt är åtskilda. De spänningar som kan uppstå på grund av deformationer i byggstommen överförs inte till plattskiktet. Flytande golvkonstruktion är vanlig på fuktpåverkade golv där en membran- isolering ingår i konstruktionen. På avjämnad betongyta, alternativt pågjutning av finsats läggs vanligen traditionell membranisolering av asfalttyp. På isoleringen läggs ett glidskikt av ett lag 0,1 mm plastfolie. I torra utrymmen läggs folien direkt på avjämnad betong. Cementbruk blandas till jordfuktig konsistens, med VCT (vatten/cementtal) 0,36–0,4, och breds ut över ytan i ett jämntjockt lager med min. tjocklek 50 mm. Ballastens korngraderering för brukstjocklek 50 mm ska ligga så nära den övre kurvan som möjligt.

    Vid tjocklekar över 50 mm ska bruket bredas ut i två skikt i omedelbar följd med komprimering av varje skikt för sig. Komprimering sker med skyffel, trampning eller efter plattläggning genom nedbankning med gummiklubba. Komprimeringen är av speciellt stor betydelse eftersom konstruktionen delvis kan betraktas som självbärande. Bruket skall ha en minsta medeltryckhållfasthet på 15 MPa. På hårt belastade golv, t.ex. med trafiklast på mer än 6 kN per hjul skall brukets medeltryck- hållfasthet vara minst 20 MPa. Komprimering med särskilt vibrationsverktyg krävs normalt för att uppnå sådana värden. Innan plattorna läggs i det komprimerade bruket ska cementslamma bredas ut på bruksytan. För cementbruk och -slamma rekommenderas lågalkalicement för att undvika risken för kemiska reaktioner som kan ge utfällningar. För tätsintrade keramiska plattor (vattenabsorption E 0,5 %), exempelvis så kallad granitkeramik, ska cementslamman vara anpassad genom att vidhäftningsförbättrande plastdispersion tillsatts. Cementbaserad tunnskiktsfäst- massa, modifierad med polymerer för förbättrad vidhäftning och deformationsförmåga, kan användas som alternativ till slamma.

    Golvet indelas i jämnstora fält om 40–50 m2 med så kvadratisk form som möjligt. Fälten åtskiljs med rörelsefogar, bredd 10–15 mm. Längs väggar, kring pelare, fundament, golvavlopp, genomföringar och kring andra byggnadsdelar som står i direkt förbindelse med byggstommen utförs också rörelsefogar. Fogen bottnas till glidskiktet med cellplast eller liknande upp till plattornas underkant och fylls med fogmassa anpassad till blivande påverkningar av trafikbelastning, kemikalier och temperaturvariationer. Vid större trafiklast än 6kN per hjul bör rörelsefogen kantförstärkas med lämplig stålprofil. Vid större trafiklast än 10 kN per hjul ska brukskiktet armeras. Armering dimensioneras med hänsyn till aktuella trafiklaster, brukstjocklek och underlagets eftergivlighet. Rådgör med plattillverkaren om lämplig armering. Över dilatationsfogar i byggstommen ska rörelsefogar utföras ner till under- laget. Fogen bottnas till underlagt med cellplast eller liknande upp till plattornas underkant och fylls med fogmassa anpassad till blivande påverk- ningar av trafikbelastning, kemikalier och temperaturvariationer. Vid större trafiklast än 6 kN per hjul bör rörelsefogen kantförstärkas med lämplig stålprofil.

  • Golv i bruk
  • Golv i fästmassa
  • Butiktyp
  • Livsmedel
  • Fritid
  • Kläder
  • Falköping

    Katrineholm

    Kramfors

    Linköping

    Ludvika

    Malmö

    Mjölby

    Nyköping

    Oskarshamn

    Skövde

    Stockholm-Danderyd

    Stockholm-Sundbyberg

    Stokholm-Åkersberga

    Torsby

    Västerås

    Älvängen

    Östhammar